den första historien, och den andra
det är morgon
det är alltid morgon, det är alltid natt
jag betraktar rövardottern i balkongöppningen
hon lyssnar uppmärksamt på ljuden utanför
det var länge sedan vi andades i takt
(jag har inte tid just nu)
(jag är upptagen med att inte låta hjärtat explodera)
jag vet inte hur det känns
när mörkret regnar ner som flisor över taket och stjärnorna tänds i gliporna som blev över
jag letar inte stigar inuti
trampar inte försiktigt upp nya rutter för kartan som hänger i sovrummet
allt är motorvägar och det går så jävla fort
asfaltsexplosioner
det är svårt att gräva skatter då, säger jag till rövardottern
när allt är asfalt
det är jävligt svårt att gräva skatter då, säger jag och väntar på eftertänksamheten
(och nu börjar den nya historien)
kom hit, min käre herre, kom och köp en biljett till kontinenten som inte finns!
kanske är Ni först att upptäcka den?!
mannen som säljer biljetter är glättig med ett stort leende och mörkblå kostym som han borstat noga
jag ska bli upptäcksresande igen
endast jag kan hitta dit där ingen tidigare satt sin fot
Alla ombord!
ropar konduktören med guldhatten
tuff tuff tuff tuff tuff tuff tuff tuff
loket ångar och pustar
jag sitter i första klass
på fönsterplats
det verkar som att tåget inte rymmer mer än mig
jordens finaste resa och jordens främsta vid pennan. kan det bli annat än ljuvt. kör hårt kör så det ryker ur öronen!